Fru Cruz

avslut?

2011-11-10T21:20:00.000+01:00

jaha... det här gick ju sådär. Det började bra men slutade...helt enkelt i för sällan. Innan jag avslutar mitt korta (dock naggande gotta) bloggande känner jag att jag måste dela med mig av lite visdom. Visdomen gäller tips på komediserier.
Så, för dig som gillart:
(ej i braighetsordning)

*Modern family
*the office
*Parks and recreation (har precis börjat följa, helt ljuvlig. Gillar man the office bör man gilla den här)
*30 rock
*big bang theory

det är väl vad jag har att bjuda på nu... har jag missat nåt, hör av dig. Här är vi på ständig jakt...

Kan man röka morötter?

2011-10-19T18:26:00.001+02:00

Det var skördefest på förskolan idag. Elliot vart lyrisk. Jag citerar " det fanns alla möjliga slags frukter. Och såna där gurkor med konstiga ögon och hattar." han berättade även att de hade blivit bjudna på någon slags svamp.
Man undrar ju....

Ute å strosar en sväng

2011-10-18T17:39:00.000+02:00

Är ute med elliot å letar efter lekparken med de högsta djuren i Afrika. alltså den med alla hamstrar. Den vid sjön. Äh ni vet vilken jag menar...

jag ställer mig frågande...

2011-10-17T19:32:00.000+02:00

Har idag varit på ett, synnerligen bekymrande läkarbesök. Diagnosen jag fick var en spik i örat vilken tydligen bäst avlägsnades med hjälp av en spruta. Frågan är om redskapen som användes ens var steriliserade.

Läkaren verkade heller inte särskilt trovärdig med sin korta längd och på tok för juvenaliska leende...
Vart är den svenska sjukvården påväg?

melodifestivalen next...

2011-10-17T12:12:00.000+02:00

Komponerade just en ny låt medan blöjbyte. Bara så där. Något av en talang skulle man kunna säga om mig. Den går på ett ungefär så här: Hur mycket baaajs är det i din blöja, hur mycket baajs hur mycket bajs. Så mycket baaajs är det i din blöja, så mycket baajs, så mycket bajs. Prövade den på Elliot och hans omdöme var: "jättefin mamma, den var jättefin". Så nu tror jag att jag ska skicka den som bidrag till Melodifestivalen. Jag tänker Malin Erdman, mycket stråk och lite annat orkestertjafs.

jasså det är så...

2011-10-17T11:16:00.000+02:00

Läste i tidningen mama idag att man efter semestern ska mjukstarta med jobbet. Liksom de första veckorna bara jobba två-tre dagar för att sen trappa upp. Att jag aldrig tänkt på det! Nästa gång jag ska jobba efter en semseter ska jag så göra slag i saken. För det är väl bara att ringa chefen å förklara att jag behöver ta det lite lugnt i början. Det gör inget att mina jobbarkompisar får gå i väggen av extraarbete eller att jobbet får vänta några veckor innan det blir gjort. Det viktiga är ju att jag, som är en så enormt betydande del av företaget, får ha det lite extra glassigt när semestern är över. Semester från semestern så att säga.

Det låter ypperligt förträffligt bra!

tåkrulleri

2011-10-15T19:28:00.000+02:00

sitter just nu å håller på å bli tokig på Elliots läten. Det är seriöst så tårna krullar sig. Han har börjat dra in å harkla precis H.E.L.A tiden. Å varje gång han drar in låter det lite som en gris, å varje gång jag hör det känner jag själv att jag måste svälja. Må detta snart upphöra. Må det inte bli ett livslångt tics. Vill bara skrika SLUUUUUTA!!!!!!!!!!!
Nähe, nu måste jag bara gå å bita mig hårt i armen en stund.

nämnvärt

2011-10-12T13:16:00.002+02:00

ville bara säga att man i förra inlägget själv får välja om man vill läsa diskmaskins-hitler eller diskmaskin-shitler. Upp till var och en liksom....

Hmf

2011-10-12T09:50:00.001+02:00

tydligen får man inte packa diskmaskinen så här. Tydligen är jag gift med diskmaskinshitler.

confessions

2011-10-09T19:42:00.000+02:00

söndagkväll. Helgerna går alldeles för fort. Jag bär på ett gnagande dåligt samvete över att inte riktigt räcka till. Helgen är ju familjetid. På helgen ska man göra roliga saker tillsammans. Helgen ska inte vara full av skrik och en slutkörd mamma som helst bara vill sova. Storebror blir hyschad, anklagad, tillsagd. Det är inte så att lillebror tar all tid det är liksom bara så att sen han kom är bägaren full och minsta lilla får den att rinna över... och så hör man sig själv... och skäms. För man inser att man låter exakt lika dant som treåringen, fast man är vuxen.
Jag går dock och lägger mig tacksam ikväll. Tacksam för min fantastiska familj. Tacksam för mina underbara barn och min man med övernaturligt mycket kraft. Framför allt mest tacksam för Jesus. För att jag inte behöver gå in i en ny vecka med fortsatt dåligt samvete. För att jag kan lägga av allt mitt dåliga samvete inför honom. Tacksam över att jag inte behöver möta den nya veckan med egen kraft utan med den kraft han ger. Tacksam för det tålamod han ger, den vishet, den vägledning jag behöver för att leda mina barn rätt. Så tacksam....

lördagmorgon

2011-10-08T15:12:00.001+02:00

Den här lördagen började, som sig bör och liksom alltid hos familjen Cruz, med att treåringen vaknade halv nio. Med ett leende på läpparna och tyst tassandes smög han sig in i föräldrarnas sovrum och viskade: "mamma och pappa, är ni vakna?". Ja, svarade föräldrarna varpå han försiktigt kröp upp i sängen och överöste dem med pussar. Mamman hämtade den glade bebisen som mötte henne med världens största leende och så var hela familjen uppe. De stassade ner för trappen; mamman nyduschad och härligt doftande, iförd en vackert skimrande morgonrock, pappan i vinröd morgonrock med pipa i munnen, barnen iklädda ljusblå randiga flanellpyjamasar och med förväntan i blick. De möttes av ett nydukat köksbord som den trevlige tomten, vilken har sin hemvist under familjens trädäck, hade dukat. Alla hade fått ägg med rätt koktid, bredda smörgåsar, yoghurt, flingor och de mest delikata frukosttillbehör man kan tänka (för tomten, han har koll). I bakgrunden hördes morgonstämning från peer gynt och barnen hummade med harmoniskt.

Den började inte alls med att treåringen vaknade alldeles för tidigt och blev förvisad till nedervåningen och bolibompa varpå de ansvarslösa föräldrarna fortsatte sin sömn (den de behövde efter en kass natt och som kändes lika nödvändig som luften för deras lungor). Frukosten behövde inte plockas fram under treåringens skrik och gnäll över att två timmars bolibompa kommit till sitt slut. Frukosten fortsatte inte under mer skrik från båda barnen, den ene för att bolibompa var slut, den andre för att det tydligen är så man låter när man äter frukost byggt på emipiriska studier. Mamman luktade inte kräks och pappan satt inte i endast kalsonger.

tada

2011-10-08T14:33:00.000+02:00

Min treåring kan ge ett korrekt svar på vem som har komponerat Humlans flykt. Det beror på att han är smart och har intelligenta föräldrar. Det beror inte på att han har fått titta på tok för mycket på små Einsteins. Absolut definitivt inte.

Delikatess med finess

2011-10-07T13:46:00.001+02:00

Kolla här då! Hädanefter titulerar ni mig fru cruz- innovativ gourmet om jag får be.

wööördfjud

2011-10-07T13:18:00.000+02:00

Tittar på telefonen varje minut. Ingen gensvarar. Tydligen har folk ett liv. Blir lite arg på det. Lite som man blir arg när inte internet har alla svar. Allt ska kunna hittas på google. ALLT. Så är det bara.
Nu måste jag cheka mobben...

jag- damerna 1-0

2011-10-05T20:12:00.000+02:00

Precis hemkommen från träningen. Idag hade damerna i all sin prakt bestämt sig för att ringa varann och bestämma outfit. Tydligen var klädkoden för kvällen rött linne å svarta tights, eller vad man nu kallar slimmade träningsbyxor. ( i respekt för inblandade lägger jag inte upp de många bilder jag tog för att dokumentera detta) Gissa om jag kände mig dum med svart uppe å grått nere. Fann mig dock snabbt genom att plocka upp min heta röda träningsacessoar. Jag kan lova att damerna kastade avundsjuka blickar åt mitt håll.

insiktsfullt

2011-10-04T18:36:00.000+02:00

Treåringen: Mamma, jag älskar dig.
Jag: Åh... vet du, det är det finaste man kan säga till någon.
Treåringen: Nej, det är det storaste man kan säga till någon.
Jag: Ja, det är det ju faktiskt.
Treåringen: Man kan också säga att mjölk kommer ifrån baaajs.

wordfuedar Peter?

2011-10-03T19:37:00.000+02:00

Alltså det här med wordfeud. Jag är fast. Mer fast än en kommandora i en varggrop. Men ibland undrar jag lite över de ord och böjningar som godkänns. Är allt verkligen korrekt? Jag önskar att jag hade Horace Engdahl i en liten låda i köket. Då kunde jag plocka fram honom titt som tätt och rådfråga. Eller bara ta fram honom och kika lite på honom. Eller kanske Peter Englund vore trevligare. han ler liksom så vänligt. Förresten, måste man ha ett efternamn som börjar på Eng om man vill bli ständig sekreterare i svenska akademien? Känns ju lite diskriminerande .... Och varför heter det ständig sekreterare om man kan bli utbytt? ständig betyder ju oupphörlig och det torde väl någon som är med i akademien veta?
anyway...

jag å damerna

2011-10-03T09:59:00.000+02:00

idag är en bra dag. Idag är dagen för tantträning. Efter mången fundering och vridning och vändning bestämde jag mig för att det var dags att börja träna. Det var tvunget att vara något nära och något som funkar alla tider. Det blev cirkelträning. Passar mig utmärkt. Det är jag och tanterna. Helt pretantionslöst. Ingen som ser hur mycket tyngd maskinerna är inställda på vilket gör att jag med lite självförtroende i blicken och lite extra stånkande kan tas för stålkvinna. Den bistra sanningen är dock att tanterna är typ 1000 gånger mer vältränade och har såna där snajdiga träningskläder. Jag kommer inflämtandes iförd urtvättade mysbrallor och nåt gammalt sunkigt linne. Tanterna spinner på, benpressar och springer å rockar rockring och allt vad det nu heter utan att ens verka medtagna. Själv är jag genomsvett efter första cykelpasset och bara väntar på att den gröna lampan i taket ska lysa så jag får pusta ut...
Dyra pengar betalar man också. Det tycker i alla fall en lantbo som jag. Där jag kommer ifrån lägger man sedlarna i en liten ask innan man börjar träna. Här binder man sig på ett helt år. ETT HELT ÅR. När den snälla tjejen som jobbar där förklarade att man måste tänka långsiktigt skrek jag: HUTLÖST! nej det gjorde jag inte... för jag har fått en god uppfostran. Nu har jag dock börjat och det är värt vartenda öre... fantastiska egentid!

de djupaste av tankar

2011-10-02T19:22:00.000+02:00

Jag tänkte öppna upp mitt innersta för en liten stund, dela vad som försigår i mina tankar om dagarna. Dela med mig av en bit av mig själv. När man går hemma har man tid att fundera, vrida och vända och komma fram till de mest häpnadsväckande av saker. Idag delar jag dock med mig av en viktig fundering.
Det här med bajs. Min treåring har fått bajs på hjärnan. Bajs är helt enkelt da shit (och alla skrattar högt). Bajs är hysteriskt kul att prata om, att sjunga om, att skämta om. Men det ska man ju inte. Det låter inte särskilt fint, försöker jag förklara för honom... samtidigt som mannen i bakgrunden under blöjbytet sjunger: "bajs bajs bajs, Levi luktar bajs. Bajs bajs bajs, Levi luktar bajs. Ja han luktar bajs, ja han luktar bajs. Levi luktar bajs" till melodin anotherone bites the dust. Varpå jag frågar "hade han bajsat? var det fin färg? hur var konsistensen?"
dubbelmoral?

nystart

2011-10-02T13:35:00.000+02:00

Tja, då bevisar det sig än en gång att mammaledigheten är påbörjad. Förutom att jag hoppar högt varje gång jag får tillfälle att träffa en vuxen människa och att jag fullkomligt överöser min man med frågor och svammel så fort han kliver in genom dörren, tar jag nya bloggtag. Jag har ju liksom tid... eller nej det har jag väl liksom egentligen inte alls men då jag finner det nödvändigt för mitt vuxna jag att emellanåt fly in i bloggvärlden tänker jag att jag nog skulle kunna bidra lite till den oxå... å få skriva av mig lite granna.
För er gamla trogna läsare (som jag självklart har kvar efter den tvååriga bloggpausen) har jag förnyat bloggen lite. ser ni? layouten är helny! tänk att jag till och med har bemödat mig med att byta mall bara för er skull, för att ni ska känna er extra välkomna.

so... let the blogging begin!

morgonstund har guld i mund

2010-03-06T06:54:00.002+01:00

nån tyckte jag borde uppdatera...och ja, det är väl kanske på tiden. Det är lördag, klockan är fem i sju. Så skönt med sovmorgon för en gång skull! och ja, jag är seriös, i den här familjen är vi tacksamma om vi får gå upp efter halv sju. Vi har nämligen ett morgonpiggt troll. Nån dag, när jag har tid å inspiration ska väl lite bilder på radhuset komma upp. Men det blir en annen gång. Här är det i stort sett vår. Solen skiner å värmen är påtaglig. Blommor sticker upp lite varstans å jag funderar snart på å ta till jeansjackan jag planerar att införskaffa mig. Tänk att det kan skilja så på skåne och resten av landet!! Nja, riktigt så är det väl kanske inte... men snart så. Jag lever på hoppet.

nähepp. ska väl väcka maken.

slut på sjuk

2010-01-13T15:19:00.002+01:00

Känner ett behov av att definiera det här med hus. Det är ju inte riktigt ett hus, fast ändå ett hus. Beteckningen är småhus, typ som ett radhus kan man väl säga. Med trädgårdstäppa. Å så är det ju en bostadsrätt då. Men för att slippa kalla det för bostadsrättsradhus har jag, efter lite påtryckningar av omvärlden, gått med på att säga hus. Så då har vi rett ut det. Bilderna kommer dröja. För sån är jag. Man får helt enkelt komma å hälsa på istället, å se det live! alla som vill är välkomna. Eller, ja, dom flesta. Inte tjyvar å banditer då. Kom bara inte än på ett par veckor. Vi måste flytta in först. Å så ska jag bli frisk med. Vi har haft nycklarna i en å en halv vecka, på den tiden har jag lyckats dra på mig två ordentilga förkylningar å en magsjuka. Tillfrisknar idag men har fortfarande rejält ont i halsen å så känner jag mig lite väl smal å har träningsvärk i magen. Men, man får se det som ett ypperligt tillfälle att smälla i sig grillchips å cola. Det känns så lägligt å va sjuk just nu liksom. Vi har ju dock en helt fantastisk församling. Dom målar å grejar å fejar, till och med när vi inte är där. Vi är grymt välsignade!

nähe, nu ska jag sprita av tangentbordet...

det är ju bara å slänga på lite färg...

2010-01-10T07:14:00.002+01:00

...mmm, så brukar det ju som sagt låta hemma hos oss. Det var även så vi tänkte att det skulle gå till när vi nu skulle börja måla huset. Riiiktigt så blev det inte. Nej. Tack Gud för goda vänner och fantastisk familj, säger jag bara. I ett rum fick vi riva tapeten. I ett annat gav vi oss oxå på å riva samma slags tapet i tron om att det skulle gå lika lätt. Tänk så fel vi hade. Rickard kallade rummet för helvetesrummet under hela gårdagen. Där användes både nån slags ångmaskin och nåt klägg för å få ner tapeten. Bara å slänga på lite färg, jo pyttsan för det! Men, med hjälp från många kom vi ändå ganska långt och all tapet i rummet är nu borta. Vi ska dock inte riva fler tapeter...

Nu är även badrummen kliniskt rena. Nåt de dock inte var när inflyttningen skulle ske. Tror inte förra ägarn fattat att man skulle FLYTTstäda. Golvbrunnarna var icke ens öppnade. Men, det är inte så lätt å klaga på en äldre dam så jag och snällaste Frida har nu närmast skinnflådda händer av allt skrubb å tvättande.

Idag är det dock vilodag för mig. David började jobba kvart i sju på citygross. Vi fick i alla fall sovmorgon, Eli vaknade vid sex. Och ja, efter cirka två veckor med väckning runt kvart över fem, känns sex som sent.

updating

2010-01-06T13:12:00.002+01:00

Undrar om det är rätt tid att ta upp bloggandet så här i starten av nya året? Har väl tyvärr tappat alla mina hundratals läsare vid det här laget men det är ju smällar man får ta. Kanske kanske kan blogginläggen tätna efter januari månad; då har vi nämligen flyttat in i vårt radhus. Å i och med det kommer alla världens problem att vara lösta; vi kommer vara friska av all luft vi införskaffar oss på vår lilla trädgårdstäppa, vårt hem kommer alltid vara ordnat och snyggt, tiden lär räcka till att man vill och, som David sa häromdan, vi kommer inte ens behöva tvätta. För det gör man väl inte där borta i Ramlösa? Där renar liksom tvätten sig själv. Huset blir heller aldrig smutsigt, och skulle det mot all förmodan bli det har jag hört att det dammsuger sig själv. I denna illusion kommer jag leva i åtminstone tre veckor till. Låt mig göra det.

Tja, föutom att vi flyttar nu då så har vi haft jul. Lite för stressig i år för min smak, dock trevlig och härlig i goda familjers lag. Nyår var finemang med stor fest hos Levins. Just det, sen har jag fått jobb med. Ett som jag ville ha till och med! Den 25e januari finner man mig några timmar om dagen på New House i stan.

på återseende!

tiden

2009-11-27T13:27:00.002+01:00

Min mormor är ganska dålig för tillfället. Kanske är det därför jag börjat tänka en del på det här med livet och tiden, på början och slutet. Det är väl förunderligt ändå, att vi alla en gång fötts och varit små, och att vi alla går mot döden. Det är helt enkelt livets gång. Det är underligt hur tiden känns i olika lägen. För två år sen hade vi ingen Elliot. För ett år sen var han så liten, så liten. Jag kan inte fatta hur fort det gick från att han drunknade i sina bodies i storlek 50 till att han nu springer omkring, leker och pratar. Samtidigt som det känns som att han nyss kom kan jag inte fatta att det fanns en tid utan honom, det känns som att han varit en del av vårt liv alltid.

När jag tänker tillbaka på mig själv för fem år sen känns det ganska mycket som igår. Även om jag har mognat och förändrats ser jag ungefär lika dan ut och kan tyvärr inte så galet mycket mer. Om fem år har Elliot börjat förskoleklass, lärt sig extremt mycket, vuxit och utvecklats. Det är underligt det där... livet. Och jag slås av hur jag vill lära mig att leva NU, njuta av det som är NU. För det kommer inte igen.

och vad det gäller mormor... det är skönt att veta att hon alltid, och genom allt, har en vän vid sin sida, någon som går med henne genom döden in i evigheten.

Oj, ett blogginlägg!

2009-11-20T13:52:00.003+01:00

Har ju inte bloggat på ett tag men vissa upprörande saker bara måste man få ur sig! Man tycker ju att folk borde ha vett att uppföra sig vid middagsbordet; äta anständigt och uppföra sig artigt osv. Det är liksom nåt som bör ingå i den uppfostran man får. Gårdagens måltid, var utifrån detta, inte direkt nån hundrapoängare. Mitt bordssällskap envisades nämligen med att slicka i sig sitt eget snor samtidigt som han tryckte i sig mat med händerna. Emellanåt klöktes han på grund av allt snor han fått i sig och som reaktion på detta tyckte han det var lägligt att trycka i sig ännu mer mat. Som grädden på moset hostades det och inte all mat förblev i munnen, om man säger så. Fräscht! Jag vill helst inte avslöja vem jag hade vid bordet men jag kan säga så mycket som att det var en nära familjemedlem, det var inte David och han sover för tillfället middag ...

i lugn och ro

2009-10-22T16:43:00.002+02:00

ibland saknar jag den gamla goda tiden, när toalettbesök innebar en stund i lugn och ro. Det kunde till och med vara nåt att se fram emot; att få sitta där med en tidning utan att bli störd. De dagarna är förbi. Numer försöker man få toabesöken avklarade å det snabbaste. För det mesta låter det ungefär så här:

-öppna inte papperskorgen och plocka inte ut de äckliga använda blöjorna!

-riv inte sönder toarullarna i små, små fina pappersbitar och sprid inte ut dom över hela golvet!

-gå inte in i duschen!

- låt bli toaborsten!

eller, om man lyckats stänga ute barnet:

-sluta banka på dörren, mamma skyndar sig så mycket hon kan!

så är det...

till alla som väntat...

2009-10-12T07:41:00.004+02:00

Jag förstår att ni alla väntar och väntar...

-när kommer nästa blogginlägg?

-var är alla visa ord?

-jag behöver vägledning!

... kan tänka mig att det är tankar flera av er tänkt de senaste dagarna. Ni kommer nog helt enkelt få stå ut i fortsättningen. Jag har nämligen insett att tiden inte riktigt räcker till. Eller, framför allt är det faktiskt Elis fel, han blir så vansinnigt sur så fort jag sätter mig vid datorn. Dels tycker han nog att jag är tråkig fast framför allt vill han trycka på tangenterna. Å det är inte så bra har jag kommit på. Ibland om jag har tur kan jag distrahera honom med telefonen. Det brukar gå bra tills man hör att den slås mot något, vanligtvis golvet, vilket nog inte är så bra för telefoner. Nästa barn ska inte få leka med telefoner, fjärrkontroller eller annat tekniskt. Dessa ting ska inte ens få röras knappt ses på. Nästa barn ska heller inte få äta saker från golvet, suga på skor och leka med redskap och sådant som finns i besticklådan. Då blir det helt enkelt andra bullar kan jag tala om. Inte för att det är nåt barn påväg. Det är det INTE.

Men, som sagt, blir nog lite färre inlägg en tid framöver...

kram

herr granne

2009-10-02T17:57:00.002+02:00

Den där grannen, han som gärna förgyller våra sovstunder med att diska, bestämde sig för att igårkväll (läs natt) baka. I alla fall tror jag han bakade; micron användes, det diskades sporadiskt och något vispades. Jag undrar så vem denne mystiske man är (jag håller kvar min fördom om att han är just en han). Vem bakar klockan halv tolv en vardagkväll? Är han kanske bakmästare? Han kanske förbereder sig för nåt stort bak-sm? Han kanske har nån slags tvångstanke att han måste göra nåt för att så ofta som möjligt störa sina kära grannar om nätterna? Om det nu skulle vara aternativ tre som är korrekt lyckades han inte. Jag hade spänningsvärk i hela nacken och huvudet efter en extremt spännande dag och tyckte därför det kändes ganska hemtrevligt att höra någon stöka i mitt öra. Skulle det vara så att de första alternativen stämmer borde jag nog sluta blogga nu och sticka dit. Tänk vilken vän vi skulle kunna få! Ser framför mig en frys full med delikata sötsaker och annat. Jag skulle aldrig mer behöva ge mig på småkakor och bullarna skulle alltid finnas på plats.

trevlig helg

å publiken jublar

2009-09-29T10:37:00.002+02:00

För Eli är det just nu väldigt viktigt att pröva om man kan sitta i saker; små lådor, grytor, garderober, leksaker och annat som liksom har ett hålutrymme. Jag och David ser detta som en fantastisk möjlighet när det gäller framtiden. Vi tror han kommer håva in mycket cash när han blir en känd sittaiomöjligasakerkonstnär. Ibland, när vi tillåter oss drömma om hans framtid, kan vi se en hel värld som sitter spänd av förväntan. Det enda som visas på tv och som alla, oavsett nation, har väntat på: Elliot Cruz ska göra det man så länge trott var omöjligt. Alla som ser håller andan. Speaker rösten säger med spänning i stämman: "det vi nu ska se har aldrig förut lyckats och det är absolut inget man bör pröva hemma. Vi ska nu få se den store Elliot sätta sig i.... trumvirvel... en FINGERBORG!"

ja, så där går tankarna ibland. Men, vi lägger ingen press på Eli. Han får välja själv... drömma tillåter vi oss dock att göra.

ingen som minns?

2009-09-28T14:06:00.003+02:00

Ärligt talat, är det verkligen ingen mer än jag som minns Nisse och Klara? var det bara stackars jag som tvingades uthärda detta program under sjuka dagar? vad gjorde ni andra? hade ni sån där videofilmslyx varje gång? Eller var ni aldrig sjuka? känner att jag behöver svar...

bloggpaus

2009-09-21T14:27:00.000+02:00

Jag tar en veckas bloggpaus. På återseende!

minns ni?

2009-09-18T14:14:00.003+02:00

Visst minns ni Nisse och Klara; UR-s barnprogram? Det enda som gick om dagarna när man var liten och sjuk (då tyvärr inte tillräckligt sjuk för att få gå å hyra video och videofilm).

Och visst har ni oxå gjort kopplingen? Lika som bär!

barnuppfostran

2009-09-17T18:14:00.003+02:00

Ibland känner jag mig som en ganska oplanerad och inkonsekvent mamma. Det gäller mycket. Framför allt gäller det maten.

Fast jag har faktiskt skärpt till mig lite. Elliot får till exempel inte äta mat från golvet. Inte ens om han slängt ner den där. Inte ens om jag för några sekunder kan tänka att om han äter det får han ju i alla fall i sig nåt. Inte ens då. Inte ens om det är macka, då tar jag ju självklart upp den å lägger tillbaks den på bordet i stället. Det tycker jag är bra. För mat äter man ju från bordet. Nån hyfs ska det väl ändå va.

Det tråkiga i det hela är att behöva ta fram alla städattiraljer efter varje måltid. Hade jag ju inte behövt om jag inte skärpt mig.

så nära...

2009-09-17T14:21:00.002+02:00

Det här med hus, bostadsrätt, boende, budgivning, det tar på krafterna kan jag be att få tala om. Häromdan la vi bud på ett hus. Budet gick upp. Vi la bud igen, och så höll det på till kvällen. Då hade vi det högsta budet. Sen hörde vi inget mer. Kära nån vilken spänning! jag gick som på nålar å bara väntade på att telefonen skulle ringa, försökte hålla mig sysselsatt med idol och annat. Försökte, allt vad jag kunde att inte börja hoppas. Fast det gör man ändå. Det går liksom inte att hindra dom där tankarna. Började dock inte möblera rummen i huvudet. Lyckades sova på natten. Klockan elva fick vi tag på mäklaren. Ett nytt högre bud var lagt. Å där stannade vi.

Klart jag blev besviken. Allt annat vore lögn. Men, framför allt är jag jättetacksam för att vi inte fick det. Faktiskt. Vi hade verkligen bett till Gud om hans ledning. Känt att vi skulle stanna vid den summa vi gjorde. Å jag är övertygad om att Gud har nåt annat bättre för oss.

Jag är glad över att vi slipper ta såna här beslut själva. Att vi kan lita på att vi har någon som vet allt och önskar oss allt väl, med i allt. Annars hade vi nog aldrig vågat.

tänk att...

2009-09-14T11:17:00.004+02:00

Eli har precis börjat snurra runt. Gärna till musik. Samtidigt slänger han bak huvudet och skrattar. Inte så mycket åt att det är roligt att snurra utan liksom åt sig själv, åt hur rolig han är. Sen ser han att jag skrattar och skrattar ännu mer. Tänk att det alltid är lika fascinerande att se honom upptäcka nya saker. Tänk att man aldrig tröttnar på att se honom skratta, leka, gosas, kramas, sova, härmas, le.

Tänk att en liten människa kan få själen att dansa och hela hjärtat att smälta av lycka. Tänk att bara en liten tanke på att nåt skulle hända honom får samma hjärta att stanna till och börja gå sönder så man måste sluta tänka på det för att överleva. Tänk att man kan älska någon så mycket att det känns som att hjärtat, kroppen, tanken, alltet helt enkelt inte räcker till.

För mig är det en omöjlig tanke att den kärleken inte skulle ha ett ursprung i en ännu större kärlek...

the bat, the rat, the monkey

2009-09-10T15:10:00.004+02:00

David hävdar att jag härom natten låg med händer och fötter i luften och att jag, på hans fråga om vad jag höll på med, sa: "så här kan en leopard se ut...tsssssss...."

Jag funderar lite på om han ljuger... eller om det kanske är ett tecken på att jag ska börja med sån där karate där man leker djur och slåss (som den där killen i waynes world 2)...

den mest romantiske mannen?

2009-09-07T10:27:00.004+02:00

Min man och jag är bra på mycket; skratta ihop, äta mysiga middagar (som han lagar), ge varandra fina kommentarer, ja helt enkelt visa varandra vad kärlek är. Nåt vi däremot inte är så hemskt bra på är att vara sådär filmiskt romantiska. Ni vet när man ser varandra djupt i ögonen och säger nåt poetiskt välklingande samtidigt som man sakta lutar sig mot varandra och avslutar med en öm men passionerad kyss. Det är som att vi liksom aldrig lyckas. Häromdan trodde jag dock att ögonblicket äntligen var här:

David står och gör sig iordning i badrummet. Jag kommer in, slår mina händer runt hans bröst, tittar på honom i spegeln, möter hans blick samtidigt som jag berättar för honom att jag älskar honom. Han tittar in i mina ögon och bekräftar sin kärlek till mig. Man riktigt känner hur fint allt är så jag säger än en gång (lite så där långsamt och med eftertänksamhet så att orden ska få riktigt djup): jag älskar verkligen dig David. Varpå David svarar: Ja, och det skulle du göra även om jag hade manboobs.

tack david...

vad har hänt?

2009-09-03T16:26:00.002+02:00

Vad är det för fel på mig? jag kollar på ett program om Barack Obama å känner hur ögonen vattnas. Min spontana reaktion är att slå mig för bröstet och säga: "vilken fin man han är", men jag hejdar mig turligtvis. Jag lyssnar på den relativt löjliga barnsången Bamsefar och genom mig går en rysning och jag blir lite smått rörd. Den där Bamsefar, han verkar ju så go, förvånas jag över att tänka.

Jag har tydligen blivit helt genomblödig...

för att klargöra.

2009-09-03T15:04:00.004+02:00

kanske borde varit lite mer tydlig med min ironi i förra blogginlägget. Förlåt... blir dock glad över kommentarer jag får men det är inte därför jag skriver...och, ska kanske tillägga att jag givetvis inte ser ner på dom som skriver sin status på engelska, snare tänkte jag att min lilla avundsjuka skulle lysa igenom. Jag ser det nämligen som nåt stort och berikande att ha många internationella vänner (hade gärna haft fler, men är inte så berest). Så, hoppas jag förklarat mig tillräckligt =)

Nähe, plikten kallar... torka snor på en mycket förkyld liten Eli...

oh yes, so international

2009-09-02T10:43:00.003+02:00

Jag har sett att såna där lite mer internationella, häftiga, beresta människor på facebook skriver sin status på engelska. Jag har nu funderat på om jag bör börja blogga på engelska. Då kanske jag skulle få lite mer bloggpoäng och stiga i grad i bloggtävlingen. Kanske skulle till och med jag få lite fler kommentarer! Jag menar, det är ju de som visar vilken tävlingsposition man har; ju fler kommentarer desto högre grad. Och när man hållit på ett litet tag med bloggande, liksom jag har, vill man ju vandra uppåt.

Det tål att tänkas vidare på...

ge mig en reducerad version

2009-08-31T18:11:00.003+02:00

Det har varit "sagan om ringen" -maraton i helgen. Jag har sett ungefär hälften av alla tre filmerna. Jag orkar inte riktigt mer än så. Första filmen går väl i och för sig an men efter ungefär halva tvåan börjar Frodo få sina ångestögon och det är liksom outhärligt att titta på honom. Varför, o varför filmar de inte Sam istället? Nu måste jag ju zappa över till nån annan kanal så fort det handlar om den stackars ångestpojken.

Jag och David kom dock på en lösning igår. Som komplement borde det inte bara finnas en extendet version utan även motsatsen. Där alla Frodoångestscener är bortklippta. Vore fantastiskt bra!

Nehej, nu ska jag välkomna min man hem.

älskade, hatade hemnet

2009-08-28T15:12:00.002+02:00

Jag är så trött på att leta bostad. Å ändå gör jag det lite för mycket. Det kan ju komma ut nåt var femte minut. Det kan ju faktiskt det. Dock borde det liksom räcka att kolla hemnet nån gång på eftermiddan så där kan man tycka. Om man nu inte är beroende som jag. Hemnet, denna drog. Kommer på mig själv med att bli arg när det inte kommit ut nåt nytt. Som om det skulle vara hemnets fel. Det är det ju inte. Det är alla bostadsrättägare som har radhus fel. De är inte särskilt säljbenägna för tillfället. Dumma dom.

Jag har ingen bra dag ur bostadssökarperspektiv. Dessutom måste david jobba över till klockan kvart över nio. Det är nästan mer synd om mig än de svältande barnen i afrika. Nej, det är det nog inte ändå...

drömmarnas affär

2009-08-25T16:26:00.002+02:00

Det finns en affär här i Helsingborg som inte kan annat än locka. Det är en leksaksaffär med bara en massa gamla saker. Så ser det i alla fall ut i skylten. Den är fullsmockad med leksaker från förr; my little pony, transformersbilar, alf-dockor, monchichi-apor, you name it. Det du ville ha som barn, finns där. Problemet med affären är att den aldrig är öppen och om den råkar va det får man praktiskt taget inte gå in där. Man börjar väl som smått fundera över vad som egentligen pågår bakom alla leksaker. Hur som helst... det är så oerhört frustrerande! Jag är nästan säker på att den där lady lovelylocksdockan jag aldrig fick som barn gömmer sig där inne nånstans. Så nära men ändå så långt borta...

uppdatering kakbak

2009-08-21T08:25:00.004+02:00

Havrekakorna lyckades galant! de blev goda och ser ätbara ut. Dock drabbades jag själv av nån slags hybris och gav mig på att baka igen. Det skulle jag tydligen inte gjort eftersom det resulterade i ett fatalt misslyckande. Det blev bara pannkaka (fantastiskt skämt!) av alltihop. Allt gick raka vägen ner i papperskorgen. Min tes att småkaksbak är en vetenskap och att jag bara hade tur här om dagen har alltså bevisats sann. Min nya tes är att småkaksreceptskrivare är onda och att småkakor i sig själva vill ont. De vill inte bli bakade och om man väl lyckas svarar de med att täppa igen kranskärl och skapa midjefett. De är luriga små rackare! Dessutom (fråga mig inte hur de gjorde) lyckades de få David att glömma köpa mer smör häromdan. Så när jag skulle ge mig på det lite mindre svåra uppdraget att baka en mjuk långpannekaka gick allt i stöpet på grund av smörsaknad. Detta var tredje gången jag skulle baka den här kakan och ingredienserna inte fanns. Värdelöst! Onda onda småkakor! (Jag hade dessutom sparat baket till eftermiddan så den skulle bli mindre tråkig. Nu blev den gigantiskt tråkig eftersom jag plötsligt inte hade nåt att göra. Det enda jag hade planerat på hela dan var att se en film om CS Lewis, min stora författarkärlek, men just under den timmen lyckades jag bli störd var femte minut.)

Allt kakbak denna veckan skulle ha sitt mål idag på vår fest. Jag har föreställt mig alltihop flera gånger i mitt huvud; alla fina kommentarer jag skulle få när vännerna såg alla kakorna:

"åh, vilka fina kakor!"

"vad duktig du är som har bakat dom"

"dom är ju rent himmelska!"

"jag bara måste ha recepten"

Allt gick i stöpet. Det blir köbekagor istället... I blame the littlecookies. Detta var troligtvis deras plan från början. onda onda kakor...

det lider väl lite mot höst ändå...

2009-08-21T08:07:00.003+02:00

Det går mot höst. Dock säger vädret annorlunda. Igår var det ångande hett här i Helsingborg (liksom i resten av landet vad jag har förstått). Jag har inte riktigt greppat klädkoden här i stan än. Det är väl för att jag kommer från landet antar jag. I min värld klär man nämligen av sig när det blir varmt och således på sig när det blir kallt. Här tycks man följa helt andra regler. Sådana däringa modernitetsregler har jag räknat ut. I våras när det fortfarande blåste nordvästanvindar av iskyla kunde man nämligen se flickor gå runt i alldeles för korta små klänningar (såna som liksom visar lite av trosorna) och även fikandes på uteserveringar. Igår, när jag själv höll på att förgås av kvävande hetta och trodde benen på mig skulle smälta bort, mötte jag en kvinna iklädd topp, kofta och, som för att sätta lite grädde på moset, kavaj. Hon tyckte heller inte det räckte med kjol utan hade även dragit på sig tillhörande leggings.

Jag är glad att jag är en sån bondmora så jag slipper frysa på våren och svettas ihjäl om sensommaren. Det vilda modelejonet i mig har helt enkelt fått tämjas.

Dagens cruzkuriosa: Idag trimmade david ner skägget jättemycket för att det inte ska stickas så mycket när vi pussas. Detta resulterade i en mustasch av eksem. David, som är mer fåfäng än man kanske tror, fick lite smått panik. Jag tyckte han skulle målat över det röda med svart istället. Så hade han sett ut lite som en rolig gubbe i nån gammal långfilm. Han köpte tyvärr inte förslaget.

att baka en kaka

2009-08-19T08:41:00.005+02:00

Igår bakade jag havrekakor och jag tror faktiskt att jag rodde i land det. Det är i så fall första gången. Det här med småkakor är klurigt; man läser receptet och tänker: det här blir lätt! nästan inga ingredienser, bara å röra ihop, å de ska inte ens va i ugnen nån längre stund. Det går ju i ett nafs! Men se där går man bet. Det inte många vet är att man i grund och botten behöver vara utbildad kemist för att baka småkakor. Det är en hel vetenskap. Jag har ingen sån utbildning och har försökt ge mig på det är med småkaksbak ett antal gånger. Var gång har det slutat i besvikelse och frustration. De har aldrig blivit som min mormors (hon var inget kemisnille men hade liksom bakandet i sig. Det finns såna människor men jag är tyvärr inte en av dem)

Följaktligen drar jag slutsatsen att, eftersom jag varken är en baktant eller kemist, gårdagen var ett turligt undantag. Det vill säga, om nu kakorna smakar så där bra som de ser ut att göra.

Nu till grötfrukost med min fantastiske make. Eli lägger vi nog för en förmiddagslur...

så var det slut på det roliga

2009-08-17T08:28:00.002+02:00

så var vardagen igång igen. I småland var det höst, här i Helsingborg är det fortfarande sommar. Känns bra!

bröllopet i lördags var jättemysigt. Emilie var underbart vacker, Filip stilig, maten god, talen rörande och bordsgrannarna trevliga. Lyckades dock inte så bra med det här att ha en egenkväll jag och david, framför allt på grund av att jag på bröllop har en tendens att vilja prata med alla och därför springer runt nästan mer än jag sitter still. Bröllop har över lag en lite underlig inverkan på mig, jag blir liksom hög och väldigt flummig. Tror det beror på allt socker... På bröllop brukar jag även drabbas av "hållatalsyndromet". Detta innebär att jag blir så medryckt av allt fint som folk säger och därför bara måste säga nåt själv även om jag inte alls planerat att säga nåt. Detta brukar resultera i att jag efteråt ångrar mig eftersom jag inser att talet jag hållit varit helt osammanhängande. Den här gången hade jag dock planerat ett tal som jag faktiskt nästan lyckades hålla mig till. Stolt.

Nu ska jag göra vardagsaktiviteter...

det går mot sitt slut...

2009-08-14T13:13:00.003+02:00

Semestern är snart slut. känns väl inte så där jättekul. Den liksom bara försvann. Tacksam är jag dock för fyra veckor tillsammans med familj, släkt och vänner. Vi har hunnit med det mesta och ändå inte alls så mycket som vi hade tänkt. Innan semestern hade vi nån slags tro för att vi faktiskt skulle hinna med lite egentid bara jag och David. Vi insåg här om dan att det inte riktigt hade hunnits med (det som vi innan semestern ansåg vara det viktigaste att hinna med). Som tur är ska vi på bröllop i morgon och det blir ju nästan lite som egentid; bara jag och david utan barn... och så ett gäng gäster och ett brudpar förstås (fast med lite fantasi kan man ju tänka sig in att man är på en fin resturang med mycket folk och sen kan man låtsas som att alla talen hålls till oss så blir det lite extra snajdigt).

Nej, skämt å sido, det ska faktiskt bli mer än roligt att få bröllopa lite i morgon. Vi känner oss hedrade att få ta del av Emilie och Filips stora dag.

inget kött?

2009-08-08T13:54:00.002+02:00

"Äter hon inget kött?! stackars människa!" (för sånt är ju inte självvalt eller?)

citat från min köttälskande brassesvärmor

snart bär det av

2009-08-05T09:08:00.001+02:00

Om en stund drar vi till sommarstugan i småland för att sedan besöka sävsjö några dar. Det ska bli nice! blir väl inte så mycket bloggande framöver alltså.

På återseende!

en förnedrande sanning

2009-08-04T23:09:00.002+02:00

Att säga "det var lögn att hitta en jacka på rea" är helt korrekt. Jag är inte sen att erkänna när jag har fel och ber därför om ursäkt för hela förra blogginlägget. Det lyckliga i kråksången är ju dock att jag inte behöver oroa mig över nån ond lookalike då david hade rätt hela tiden, i alla fall om man ska lita på Horace (vår SAOL är från hans tid) och grabbarna och det gör jag till fullo när det gäller vårt älskade språk. Så, my misstake, sorry!

sov gott, det ska jag.

lögn betyder osanning, därmed basta

2009-08-04T11:35:00.003+02:00

Jag hänger verkligen inte med. Lögn betyder tydligen inte osanning längre. Det kan uppenbarligen vara "lögn att hitta ett par snygga byxor" eller "lögn att försöka få Eli att sova". Som den språkälskare jag är blir jag lite smått upprörd. Varför inte använda de ord som redan finns; så som omöjligt eller hopplöst? Vad som dock är värre än att språket tycks gå utför, tack vare dagens ungdom, är att min man som varit en värre språkpolis än jag själv tycker att det är ett bra uttryck! Jag blir förvånad, förvirrad och även något orolig. Är det verkligen min man, eller är det kanske så att det är en ondsint lookalike som just tabbat sig och visat sin rätta sida?? Bör jag söka skydd för mig och min son? Tar tacksamt emot tips och vägledning i denna svåra stund...

just a pinch of oliveoil

2009-08-03T18:59:00.010+02:00

Känner mig lite orolig. Sitter och tittar på Davids nya favoritprogram; Hemma hos Jamie (Oliver, alltså). David är (och har alltid varit) helt betagen och oerhört fascinerad av denne man. Och det är väl helt okej... oron känner jag dock över att han just kallade Elliot för Honey Pooh* varpå uppmaningen "give us a kiss" följde...

vad händer härnäst? Behöver jag vara orolig för David och Elis relation? Kommer vi behöva ge våra kommande barn fåniga flicknamn? Och den kanske största frågan av alla: kommer allt David lagar i framtiden ha "a pinch of oliveoil"?

*Jamies dotter

tantvarning

2009-08-01T09:12:00.004+02:00

tantvarning:

kollade just upp vad sms-slanget lol står för
kan inte åka luftmadrass på havet utan att bli sjösjuk
ooohar (sådär lame som min å alla mina kompisars mammor har gjort medans man själv stått bakom och skrattat hånande) när det kommer vågor
klagar över att man knappt kan hitta ett enda par hela jeans i affärerna längre
använder fortfarande uttryck som "på", "inne" och "ute" istället för att slänga mig med de nya uttrycken "orka" och "fine" (nåt som jag sett att andra bloggare gör)

vad har hänt?

hemma igen

2009-07-31T07:32:00.007+02:00

Igår anlände vi från ett varmt soligt Platanias till ett regntungt Göteborg. Kändes väl så där att komma hem till kylan. Turligt nog är ju vädret bättre här i Helsingborg å det känns ju skönt. Kan ju kännas svårt att återanpassa sig till klimatet annars menar jag.

När man semestrar med familjen Karlsson och Jordanius är det väldigt viktigt med rutiner. Dagarna är tydligt inrutade:

frukost

fika på balkongen

solskyddsfaktora sig

sola, bada, luftmadrassa

luncha

fika på balkongen

sova middag

solskyddsfaktora sig

sola, bada, luftmadrassa

fika på balkongen

gå ut och äta

fika på balkongen (ja, det blir många fikan på balkongen. Detta är det viktigaste inslaget på resan och därför spelar det ingen roll hur liten balkongen är i förhållande till antalet människor. Fika ska man tillsammans till varje pris. Tilläggas bör att flera fikan ransonerats bort de senaste åren. När jag var barn fikade vi säkert sju, åtta gånger mer om dan, minst.)

Så ser alltså alla dar ut under en veckas tid. Å jag har INGET emot det. Det är charter till fullo! Den mest utvilande formen av alla.

vi drar

2009-07-22T17:14:00.002+02:00

i morgon bär det av till grekland, kreta närmare bestämt. Där vankas sol bad värme och familjehäng. Väldans trevligt. Dock kommer veckan inte innehålla särskilt mycket bloggande. Så, kära läsare ni får helt enkelt klara er utan mig ett tag (hur nu det ska gå...).

good baj

lata dar

2009-07-21T09:36:00.002+02:00

gårdagen:

insåg att jag nått höjden av blödighet då jag blev tårögd och rörd till filmen "Kicking and screaming" (en komedi med Will Farell, för er som inte vet).
försökte förstå vem skådespelaren Woody Harrelson är utifrån Davids förklaring "han som är med i alla dom där filmerna"(!)
utmanade David att duscha på mindre än fyra minuter. Han klarade det galant på två minuter och fyrtio sekunder. Jag räknade.

Vi har semester...

Knyttet-böckerna

2009-07-19T10:02:00.003+02:00

Läste just en väns blogginlägg om Molly Mus. Finns att köpa som bok och film. Påmindes om böckerna jag och David håller på (eller tja, planerar) att skriva.

(Vi har nämligen insett, utifrån barnböcker som just Molly Mus, att det inte kan va särskilt svårt det här med att skriva barnböcker och man verkar kunna tjäna stora pengar på det!)

Kan ju ta tillfället i akt att promota dom lite här. Böckerna kommer handla om Knyttet. Knyttet bor i magen och lever där tills det en dag blir för trångt. Då flyttar Knyttet ut och det enda han tar med är skafferiet (alltså, vilket alla föräldrar givetvis förstår, den slemmiga äckliga, dock av tokiga barnmorskor kallad vackra, moderkakan).

Än så länge finns förslag till tre barnböcker: "Knyttet lagar mat", "Knyttet möblerar om" och "Knyttet flyttar ut". Med största sannolikhet kommer även boken "Knyttet flyttar in" men det blir något av en föräldraversion...

djupa insikter

2009-07-19T09:39:00.002+02:00

Papper innehåller fibrer. Alltså kan det inte göra så särskilt mycket att Eli tuggar kataloger. Det skulle till och med kunna ingå i kostcirkeln!

Det som inte dödar härdar, heter det ju... alltså kan jag låta Eli fortsätta slicka på skor, slicka på handtag, slicka på vad helst han kan komma åt, och äta saker från golvet!

Vad bra!

upptäckt

2009-07-17T15:40:00.002+02:00

Tydligen styrs inte bostadsmarknaden av hur ofta jag besöker hemnet. Det tycks kvitta lika om jag så går in på deras sida 100 gånger om dan; det kommer inte ut fler bostäder i alla fall...

erkänner min sunkighet

2009-07-17T10:06:00.002+02:00

Klockan är tio. Jag har redan hunnit och framför allt orkat duscha. Jag ger mig själv en liten stående ovation för detta. Duscha hör inte längre till nöjessysselsättningarna. Särskilt inte när det ingår att tvätta håret. Det är ett nödvändigt ont skulle jag vilja säga. Men, nu är det gjort för den här gången så nu behöver jag ju inte göra det igen på... ska väl inte avslöja hur länge...

En annan sak... det här med barnuppfostran var mycket lättare innan man fick barn. Då visste man precis hur det skulle gå till. när man nu är mitt i det kännar man sig något lost...

var är fjärrkontrollen

2009-07-16T10:14:00.004+02:00

Det var inte jättesmart att lära Elliot att han gärna får ha fjärrkontrollen som leksak... och kontrollen till stereon... och dvd-dosan. Lär från och med nu hitta dem lite varstans, alternativt inte alls. Att inte säga nej verkade så bekvämt och smart då. Nu är det inte lika smidigt.

Dagens lärdom: Lathet lönar sig inte i längden...

ännu en dag

2009-07-15T17:16:00.002+02:00

Har varit allmänt hängig och sommarförkyld i ett par dagar. Det är väl inte så hemskt roligt när det är varmt ute (således kokande hett inne). Nåt roligt jag haft ut av det var ändå att lyssna till David när han i förrgår ringde sitt jobb och berättade att han var tvungen att va hemma eftersom jag var sjuk. Exakt så här lät det:

-Hej Lindahl, det var David här. Frugan har gått och blivit sjuk så jag måste vara hemma å ta hand om lillen. ( Läs det med en relativt stark göteborgsdialekt).

Frugan? Lillen? Hör inte direkt till Davids normala jargong. Jag skrattade gott...

En annan sak... Det är inte jättesmidigt att ha en cirka fem centimeters nivåskillnad i golvet när man har en son som precis lärt sig gå/småspringa, dessutom gärna med en tv-dosa eller ett par nycklar i handen...

älskade försäkringskassa

2009-07-14T13:18:00.009+02:00

Fördelen med att ha ungefär sex olika arbetsgivare innan man blir mammaledig är att man får ringa så många trevliga samtal till försäkringskassan. Där får man prata med ett flertal sympatiska personer eftersom man slussas vidare konstant. Frågorna man har möts av helt olika svar vilket gör att samtalen blir väldigt varierande, å det är ju kul. Sen får man även ordna med massor av arbetsgivarintyg och har man riktig tur kommer något av dem bort i hanteringen så att man än en gång får ta kontakt med arbetsgivaren . Arbetsgivaren tycker givetvis att det är jättekul att fixa alla pappren en gång till; det blir ju faktiskt en härlig variation i det annars så långtråkiga arbetet. När sedan allt är ordnat, efter ungefär tusen timmars arbete (en hyperbol*) får man veta att mammapengen kommer bli nästan samma som lägstanivån. Jiho!

Det var förra årets glädje. Idag var inte alls lika kul då samtalet med försäkringskassan, gällande davids pappadagar och hur det funkar när barnet blir ett, gick på fem sekunder och krävde endast ett besök hos arbetsförmedlingen. Tråkigt!

(Vill bara tillägga att jag är mycket tacksam för att jag lever i ett land där det är möjligt att få ersättning i den utsträckning svenskarna får.)

*hyperbol; finare ord för överdrift, används om man (som jag) vill låta lite mer akademisk än andra

vilken söt gris, nu slaktar vi den!

2009-07-13T10:35:00.000+02:00

Jag bara älskar "the f word" med Gordon Ramsay. I vilket annat program kan man höra liknande:
-Åh, titta här vilken söt gris. Så fin den är! Nu slaktar vi den. Nu skär vi upp magen så att hela innanmätet faller ur. Sen visar vi att man kan tillaga alla delar på den söta lilla grisen. Jag vet, nu när vi sitter å äter grisen visar vi hur söt och fin den var när den levde.
- Åh, se så glada kalvarna blir när de är ute och leker! De kommer smaka jättegott. Här är de tillagade. Mmmm, tur att vi släppte ut de små söta kalvarna på grönbete en stund så de blev så här mumsiga!
- Titta här barn vilka söta minigrisar. Välj var sin som vi tar hem till trädgården och leker med. Ni får ta hand om dom riktigt bra och ge dom bra mat. Okej? Se nu så härliga de blivit. In i ugnen med dom! Nu får alla barn äta upp sin minigris! Bra va?

Helt underbart!

en tjyv är lös

2009-07-10T18:26:00.003+02:00

Vi har blivit bestulna. Då vi inte kan se några tecken på inbrott är vänner och familj starkt misstänkta. De stula objekten ses som mycket värdefulla. Värdefulla föremål brukar användas mer sällan än ovärdefulla och därför blir slutsatsen att de är är extremt stöldbegärliga. Vi saknar alltså två styck diskproppar. (Jag erkänner; familjen Cruz är miljöbovar på diskområdet.) Propparna har blivit bestulna i omgångar. Då den ena oförklarligt var borta en dag köpte vi en ny. Ja, vi tyckte det var värt det. Även om de inte används får folk ju gärna tro att vi är duktiga vuxna människor. Den nya försvann häromdan. Huvudmisstänkt är Astrid Cruz som senast sågs tillsammans med det sistnämnda objektet. Våra misstankar har även riktats mot Kristoffer Olofsgård då vi praktiskt taget vet att han stulit bakplåspapper av oss. Något som dock aldrig bevisats. Att han skulle vara propptjyv kan möjligtvis kännas lite långsökt då han aldrig varit här (så vitt vi vet, bör tilläggas).

Har du sett eller hört något? hör gärna av dig genom ett kommentarinlägg. Tack på förhand!

överväldigande värme

2009-07-08T09:10:00.003+02:00

Det är varmt. Fläkten går konstant. Jag har på känn att jag snart kommer smälta bort. Jag älskar sommaren, men inte att vara i en överhettad lägenhet. Förstår nu varför förra hyresgästen hade en stor fläktpjäs i köket. Önskar att fåfängan inte styrt valet att ta bort den. Hade kommit väl till pass just nu. Vill att David ska ha semester! men men, den är bara en å en halv vecka bort...

jag anar ingen ironi

2009-07-01T09:51:00.003+02:00

Igår tyckte David att det var viktigt att vi påminde varandra om de olika gåvor vi har. Han poängterade hur glad han är att jag har gåvan att ställa den nya toarullen på den gamla så att han i sin tur kan praktisera sin gåva; att ta av den gamla rullen och sätta på den nya...

Känns skönt att han känner så. Då kan jag ju fortsätta praktisera min gåva...

Villinteäta-alot

2009-06-24T13:05:00.003+02:00

Idag funderar jag starkt på att ge Elliot ett nytt namn; Snoralot, det känns mycket mer passande. Andra tänkbara förslag är: Sjukalot, Sunkalot, Luktaillaimunnen-alot... variationsmöjligheten är faktiskt oändlig när jag tänker på det. Fler förslag kanske? Efter lite funderingar måste jag nog säga att min personliga favorit är Sötalot. Bland alla tänkbara andranamnänElliotnamn är det ändå det som passar bäst. Eller Gosalot, Älskalot, Mysalot, Underbaralot....

sjukdomar ditt barn kan lida av

2009-06-23T18:13:00.005+02:00

Är du orolig för ditt barns hälsa?

För några månader sen fick vi en bok skickad till oss. Barnläkarboken heter den. Den utger sig för att vara: "En lättfattlig uppslagsbok från A till Ö om barns sjukdomar, deras symtom och behandling".

I boken kan man bland annat läsa, under kategorin "vanliga sjukdomar och skador", om blödarsjuka, dövhet, leukemi, hjärnhinneinflammation, Down syndrom, Cystisk fibros och Cerebral pares.

Helt fantastiskt. Är man inte orolig för sitt barn blir man det garanterat efter att ha bläddrat igenom boken!

Under bokstaven b (samma kategori) hittar man även rubriken "Bajsar på sig". Något jag starkt tror mitt eget barn lider av...

tjoahaddelittan lej!

2009-06-21T10:55:00.007+02:00

För det mesta brukar det vara de unga festande granntjejerna som stör på lördagkvällarna. Alternativt kan det vara grannen, vars kök ligger vägg i vägg med vårt sovrum, som bestämmer sig för att diska just precis när vi lagt oss (detta gäller visserligen inte bara helgkvällar utan alla kvällar. Ibland undrar jag om han står och lyssnar mot väggen å bara väntar på att vi ska krypa ner i sängen så att han, just i det skönaste ögonblicket när man precis är på väg in i drömmarnas land, kan börja diska all den där disken han samlat på sig hela dan. Jag utgår från att det är en han och jag tror i min fördomsfullhet även att han är singel). Så var dock fallet inte igår. Då var det barnen i lekparken som väsnades. David började jobba klockan 06.00 idag, vilket är samma tid som Eli går upp och då spelar det inte så stor roll att det är lördag och midsommarhelg. Vi la oss halv tio. Det var bara att pilla in öronpropparna och hoppas på att det snart skulle tystna i lekparken.

Nu ska jag ändra på stereon. Tydligen har den hakat upp sig så jag och Eli lyssnar just nu på Sjörövarfabbe för femte gången.

å där var den....

2009-06-18T14:24:00.002+02:00

Solen tittar fram ibland. Om man har tur missar man den inte. I morgon har jag bestämt att det ska va sol för vi ska parta hos Levins. Då ska det midsommarfiras så det står härliga till kan jag tala om. Det blir lek och tävling. Å det är helt okej. Vi har nu kommit upp i den åldern då det inte längre är töntigt att leka när man har fest. Nu är det snarare fränt och coolt. Ska klura ut nån riktigt lajbans tävling som vi kan bidra med. Det kommer bli kalas. Å så kan vi ropa "heja David, heja Rebecka" på varann. Precis som man gör när man är mogen och leker. I eftermiddag ska jag å david fixa tårta. Det blir nice... hoppas jag =).

hopp å hej

må klockan bli tio

2009-06-15T21:16:00.003+02:00

idag har jag och Eli varit hos Sötkakan i Malmö. Det var en angenäm vistelse och vi tackar henne stort för att vi fick dela hennes dag.

Eli slocknade redan vid sju med påföljd att jag har haft en hel kväll för mig själv. Skönt kan man ju tänka. En sån kväll borde man ta till vara på. Jag hade kunnat läsa en god bok, baka nåt spännande, pysslat eller gjort nåt överhuvudtaget kreativt. Vad har jag gjort? försökt hålla mig vaken genom att läsa förlossningsberättelser och mammabloggar. Och så har nu två och en halv timmar gått och jag sitter fortfarande framför datorskärmen. Ursäkten är dock att jag aldrig hade orkat baka, pyssla eller nåt annat kreativt. Hade jag ens tagit fram en bok hade jag med största säkerhet somnat alldeles för fort. Alltså återstod inte så mycket annat. Nu bloggar jag för att inte missa målet; att vara vaken när David kommer hem från jobbet. Dock tycker jag mig höra sängen kalla på mig: "Kom, kom, kooom, kooom" (ungefär så där som dimman i skogen som lockar på Ronja och hon biter Birk i kinden). Jag låter mig dock inte förföras. Jag håller ut.

en fredag i juni

2009-06-12T21:58:00.004+02:00

Känner mig hängig så här på kvällskvisten; fryser och mår lite illa. Hmm, visst känner jag igen symptomen... just det! Trötthet kallas det. Kanske inte så konstigt efter tio månader utan ordentlig sömn.

Nu ljög jag. Elliot är världens mest exemplariska barn när det gäller sömnen. Började sova hela natten efter ungefär tre månader. Alla mammor är inte lika priviligerade. Jag vet i alla fall två som inte har varit det. Jag är trött ändå. Trots att jag får sova om nätterna. Så egentligen är det mest synd om mig i alla fall. Jag har ju inget att skylla på.

Det är fredagkväll. jag har varit på studentfest i regnet. Just nu lyssnar jag på David som spelar gitarr och sjunger lite grann. Det är nice.

god afton

förmånligheter

2009-06-11T19:26:00.006+02:00

David jobbar. Eli sover. Timmen är sen. Eller rättare sagt; den är halv åtta men det känns som att den är minst nio. Dagen har varit fullspäckad men lugn och trevligt. Dock har vi glömt ringa babyproffsen och berätta att vi har bestämt oss för sulkyn vi la undan. Får ringa i morgon och skylla på att jag är mamma. Det är tydligen en helt legitim ursäkt har jag fått lära mig på bvc. När man är mamma glömmer man saker och det är helt okej. För man är ju mamma, man har så mycket att tänka på. Undrar hur långt man kan dra det...

"Ursäkta, jag fick en p-bot, kan jag riva den? jag är ju mamma."

"Oj hoppsan nu kom jag visst för sent till jobbet sjunde gången i rad. Men det är väl lugnt? mamma du vet."

Undrar hur länge det är giltigt. Kan min mamma använda det som ursäkt? vore ju hemskt praktiskt om det varar hela livet. Lite som en förmån man får när man bidrar till befolkningstillväxten. Borde nog skicka nån form av förslag på det. Till Freddan. Eller kanske går det bättre hem hos hans fru; mrs R. Får klura på det...

2009-06-10T14:41:00.002+02:00

Just nu är varje påklädning och avklädning en pers. Inte när det gäller mig själv då utan Eli. Tydligen är detta något av det värsta man kan utsätta en tio månaders grabb för. Man behöver i alla fall inte träna; jag blir genomsvett varje gång. Funderar starkt på att strunta helt i det här med kläder till Elliot, sluta gå ut och skruva upp värmen på max. Det skulle vara så smidigt och bra mycket billigare... han växer ju dessuom ändå ur kläderna.

Eli har fått sitt första pass. Han är världens sötaste fast han ser något galen ut och han är lite, lite lik Hitler.

Vi har norrlandsbesök. Det är trevligt!

2009-06-08T21:47:00.002+02:00

David tycker jag ser töntig ut när jag gör snygga hiphop-gester till fräsiga hiphop-låtar. Han säger att jag ser ut som en tant. Det tycker inte jag. Jag tycker att jag är cool.

2009-06-07T20:18:00.002+02:00

Hur bortförklarar man uttalandet att man inte har särskilt mycket tid som mammaledig när man i nästa sekund berättar om alla bloggar man läser flera gånger om dan? hm...

det var bättre förr?

2009-06-05T12:07:00.004+02:00

nej, det var det väl egentligen inte alls. Men ibland tycks jag tro det. Jag är en obotlig nostalgiromantiker. Dessvärre skulle jag vilja säga. Jag drömmer mig ofta bort till barndomens stunder och önskar jag kunde uppleva dem igen. När jag inser att jag inte har någon tidsmaskin, aldrig kommer få nån tidsmaskin och att det troligtvis aldrig kommer att uppfinnas nån tidsmaskin blir jag rent av sorgsen. Istället för att njuta av goda tider som varit och känna tacksamhet och glädje blir jag alltså ledsen. Vad ska det vara bra för? jag skulle mycket hellre minnas mig tillbaka med ett leende på läpparna! finns det någon bot för detta? någon som vet? jag tar tacksamt emot tips!

Nåja, här kommer i alla fall några smakprov av de små nostalgitrippar jag brukar ta:

* sol, bad och grillat i stugan

*letande efter grodygel tillsammans med Madde i Gemaparken

*balansgång på Maddes (inte så roade) grannes staket

*stå på händerna på trädgården sköna sommarkvällar, även det med madde givetvis

*söndagkvällarna framför tv:n med bröderna. Baywatch, Bevan, Lois och Clark var ett måste. Tillbehör: micropop och sockerdricka, alt Cuba cola, Black cola eller Godismonstrets blåhallon.

* Långbens galna gäng inspelat på vhs. Jag, Tomas och givetvis läsk och popkorn. Istort sett varje vardagkväll. Alternativt svampbob eller katthund på nickelodeon (detta är dock inte särskilt länge sen... typ högstadiet, gymnasiet.

*Robinson i Fromells stuga, följt av Maffia in på småtimmarna

*delicatobollsfika på Aleholm

*härliga ätapåsoyakvällar med tha gang (praktiskt att umgås med äldre vänner som kunde betala =)

... det var några smakprov.

Nu blir det väl kaffi antar jag...

Liten parentes: idag har Elliot på sig nåt som jag tror är en tjejbody med lite puffärm... hmm...

älskade småland

2009-06-01T19:25:00.005+02:00

Vi har haft långhelg. Den tillbringades i småland. Visst älskar jag skåneland med de öppna vyerna och det vackra havet men inget slår de djupa småländska skogarna. Hjärtat har jag numer i Helsingborg dock sjunger själen när jag träder över gränsen till barndomslandet.

Det har varit en skön helg men ack så intensiv. Jag var tröttare när jag kom hem än när jag åkte. Gårkvällen, natten och morgonen blev dessutom inte riktigt som planerat. Jag och David "råkade" stanna uppe lite väl sent (fastnade framför Skyfferts show) med ursäkten att David ju ändå skulle vara ledig på morgonen därpå. Väl i sängen dubbelcheckades hans schema och vi upptäckte till vår besvikelse att så inte alls var fallet; han skulle visst vara på jobbet vid 07 istället för klockan 13. Detta resulterade i lätt ångest och press på att somna. Och som alla vet är det ju näst intill omöjligt att somna när man tänker att man måste. Morgonen som följde gick relativt bra tills David vid kvart i sju skulle ta fram sin matlåda och öppnar frysen. En stark odör slår mot hans ansikte och fyller lägenheten. Vår frys stängs av på en knapp i kylskåpet (helt idiotiskt) och den är väldigt lätt att komma åt. Detta hade hänt innan vi begav oss till småland. ALLT var förstört men det var faktiskt inte det värsta. Stanken var helt outhärdlig. Så när frysen väl tömts ställdes lägenheten på vädring och jag och Eli flydde fältet hem till Everlands. Promenerade dit i stort sett iklädd pyjamas. Där var jag från klockan åtta på morgonen till klockan fyra. (Tack snälla Everlands!). Eftermiddan kan jag inte klaga över; den spenderades ute på en filt tillsammans med goda vänner. Då är det extra härligt att vara mammaledig!

go kväll!

Herr Ranelid

2009-05-25T09:55:00.005+02:00

Igår tittade jagt och David på Söndagsparty med Filip och Fredrik. De hade besök av bland annat Björn Ranelid. Han är en lustig liten man tycker jag. David älskar honom. Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till honom. Han verkar vara den mest egenkära och självgoda människan på jorden... och ändå inte. Han skriver väldigt vackert enligt mig (och framför allt enligt honom själv!) men han är ganska knepig att lyssna på.

Kanske är det helt enkelt så att jag som svensk har svårt för det så oerhört osvenska i att tycka att man själv är bra. Dock har han ju rätt; han är en duktig författare. Varför skulle han inte stå för att han själv tycker det?

Kanske borde man bli lite mer som herr R. Kanske skulle man våga stå för vad man är bra på. Kanske skulle man våga erkänna det både för sig själv och andra. Kanske skulle det leda till mer kreativitet både i ens eget och andras liv. Kanske är det jag och alla andra som tycker att Björn Ranelid är självgod som är de egentligt självgoda; som ser ner på andra som vågar säga att de är bra. Jag vet inte... jag bara funderar...

2009-05-23T08:31:00.002+02:00

Idag vaknade vår son klockan fem. Inte okej! Klockan fem är inte morgon, det är natt. På natten ska man sova. Det har inte Eli fattat tydligen. Man blir något tråkig som småbarnsförälder. Det är ju inte direkt så att man vill va uppe särskilt länge om helgkvällarna. Helst är man i säng vid tio så att man orkar upp när morgonmonstret vaknar.

Idag ligger regntunga moln över Helsingborg. Men min känsla säger att det vänder snart. Jag har nämligen planerat strålande sol och värme för dagen. Det kommer nog alldeles straxens.

nu blir det kaffi å choklad förmig, Elliot får nöja sig med gröt =)

upp i luften

2009-05-21T17:36:00.002+02:00

Dagen har gått i produktivitetens men även slapphetens tecken. Förmiddagen bestod av städning och matlagning(!). Det var visserligen färdig pytt i panna men det är ändå stort för mig som aldrig annars lagar mat. Det hanns även med ett djuplodande samtal över Daniels bok tillsammans med goda vänner. Eftermiddagen spenderades i stadsparken på en filt med kaffi, bulle, kaka och melon. Det var relativt slappt, så slappt det nu kan vara med två vakna nyfikna gräsätande gosungar. Kvällen fortsätter med film hos Rick and Jess. Det blir nice...

Glad Jesusflygaredag på er allesammans. Glöm inte att han kommer tillbaka snarare än du anar =)

i goda vänners lag

2009-05-18T10:54:00.003+02:00

Helgen har varit mysig. Vi har haft Johan, Johanna, Agnes och Elton här på besök. Vi fick plats förvånansvärt bra i vår lilla lägenhet! Det var verkligen jättehärligt att få umgås med kära sävsjövänner en hel helg.

Idag är jag dock förkyld och det känns som att en bergsprängare våldgästar mitt huvud. Det dunkar. Hoppas på snabbt tillfrisknande.

ett värmande samtal

2009-05-13T09:13:00.003+02:00

Häromdagen ringde en vän till mig. Det gjorde mig väldigt glad. Tänk att ett telefonsamtal kan betyda så mycket. Det är dessutom en stor bedrift att lyckas ta sig fram på telefon hem till mig om dagarna. Jag stänger oftast av telefonen när Eli sover och tenderar allt som oftast att glömma sätta på den igen. Jag försöker dock bättra mig på detta område så försök gärna ringa =).

Igår hade jag och David en efterlängtad ledig dag tillsammans. Det var mysigt. I helgen kommer våra saknade och älskade vänner Palmbergs på besök. Det ser vi fram emot mer än mycket.

Nu ska jag sörpla i mig lite mer kaffi...

inte blev svaret

2009-05-11T17:31:00.001+02:00

Inga bud... av olika anledningar. Till hustanken säger vi hejdå för tillfället och letar vidare efter braiga bostadsrätter istället. Det är inte fy skam det.
tjipp

att buda eller inte...

2009-05-10T15:08:00.002+02:00

hmmm... ska man lägga ett bud eller inte? känner mig läskigt vuxen och i stort behov av Jesusvägledning =)

dessvärre brås han på sin far

2009-05-06T07:53:00.002+02:00

I natt har både far och son gått och pratat i sömnen. Eller, Eli har väl mest stått och pratat i sömnen om man ska vara helt korrekt. David har dessutom hånskrattat åt mig när jag försökte förklara för honom att det inte alls var någon som knackade på dörren. Jag är trött idag.

I eftermiddag ska vi titta på hus. Det ska bli spännande. Det läskiga i hela det här med att skaffa hus är hur fort man vänjer sig vid de höga siffrorna. För ett år sen tyckte jag att en miljon lät mycket. Nu låter två miljoner billigt. Beror dock på att man inte hittar hus under två miljoner, i alla fall inte hus utan benämningen "möjligheternas hus" (alltså stora renoveringsobjekt). Så är det att bo i storstan. Vi känner oss väldigt beroende av Guds ledning i alla fall!

alltså det här med Ullared...

2009-05-01T19:32:00.002+02:00

Idag har jag varit i Ullared, närmre bestämt på Gekås. Min puls gick upp så fort jag kom innanför dörrarna. Inte av förväntan utan av småpanik. Det är så mkt folk, så mycket saker, sån stress! Klarar verkligen inte mer än max ett par timmar. Dock var det väldigt skönt att få ha en hel dag bara jag utan barn. Dessutom hade jag mycket trevligt sällskap och det gjorde hela resan! Så, trots trötta ben och trött huvud var det verkligen en alldeles genomtrevlig utflykt. Tack alla snälla vänner som var med!

sjuk men knarkig

2009-04-28T09:46:00.004+02:00

Eli har alltså varit sjuk i öroninflammation. På grund av detta har han käkat kåvepenin (ett penicillin som ger mig rysningar. Det för mig tillbaka till barndomen, innan man fick börja med medicin i tablettform. "Det smakar frukt!" sa dom hos doktorn. Större lögn får man leta efter. Blä!). Min fråga är: Har de börjat blanda knark i penicillinet nu för tiden? Jag har aldrig haft ett gladare och mer aktivt barn. Nu när kuren är slut börjar Eli återgå till det normala. Både skönt å tråkigt. Han var ganska rolig =). Helt seriöst; jag undrar vad det kan ha berott på. Kan det va att han äntligen blev lite frisk och därför ville ta igen sina lekdagar? Kan det vara att kåvepeninet är så sött att han fick en sockerkick? Kan det va knark? Vi blev hur som helst tvugna att klä in spjälsängen i lakan för att han inte tvångsmässigt skulle ställa sig upp så fort man la ner honom trots att han borde varit totalt slut. Något överaktiv skulle man kunna säga...

Carina Berg

2009-04-25T09:05:00.003+02:00

Jag älskar Carina Berg. Hon är söt, charmig, smart och fantastiskt rolig. Jag tror att jag och Carina skulle bli bra vänner. Hon skulle nog gilla mig. Jag skulle kunna följa med henne och bo hos kändisar. Nu när hon ska bli mamma vill hon nog ha en mammakompis. Hon kan få ta del av all min vishet. Och så kan vi ha mammafika ihop. Sen kan vi ha parträffar tillsammans; Carina, Kristian, jag och David. Våra familjer skulle kunna åka på roliga semestrar. Fast David tror inte det skulle funka. Han hävdar att Kristian är för smart för oss. Det tror inte jag... jag tror det skulle kunna bli jättebra...

sjuka dar

2009-04-24T15:10:00.002+02:00

Eli har öroninflammation och feber. Jag har ont i halsen. Ute är det näst intill sommar. Ute är vi dock inte. Men men, det kommer ju fler soldar =)

Någon har varit i vårt sovrum....

2009-04-20T14:24:00.003+02:00

Min man är konstig. Har har ett underligt förhållande till örngott. De senaste nätterna har han fått för sig att han absolut inte får svetta ner örngottet på sin kudde. Någon vill inte att han gör det. Häromnatten hade han rivit bort en bit toapapper och lagt på kudden som skydd och några timmar senare när pappret var borta hade han lagt dit en t-shirt. Inatt var uppenbarligen kudden han låg på inte ens hans egen. Någon hävdade klart och tydligt att det inte var Davids kudde eftersom den hade brunt på sig. Följden blev att kudden fick ligga på golvet och David sov utan... ialla fall en stund tills han kom på att han ju kunde lysa på kudden med sin mobillampa för att se om det verkligen var brunt på den. När han inte kunde hitta det bruna gick det bra att använda den igen. Då var det ju hans. Min fråga är: vem är denna någon och vad gör han/hon i vårt sovrum om nätterna?

och jag blir så stolt!

2009-04-16T18:23:00.003+02:00

(ha överseende med den suddiga bilden!)

Visst är det jätteroligt att se alla framsteg Eli gör, såsom krypande och resande och så. Men, idag blev jag riktigt, riktigt stolt och nästan lite rörd till tårar. Elliot plockade själv ut böcker ur bokhyllan och om du tittar noga på bilden ser du att det inte är vilka böcker som helst; det är teologiböcker. Han verkar mest intresserad av Johanneskommentaren och etikboken (tror inte alls det beror på att det är de största böckerna placerade längst ner i hyllan). En blivande teolog. Det tåls att säga det igen: jag blir rörd!

tankar över en kopp kaffe

2009-04-15T08:35:00.000+02:00

Eli sover och jag har fixat mig en härlig kopp kaffe med skummad mjölk och kanel. Denna avnjuts med en bit mörk choklad. Jag har ju inte skrivit på några dagar. Det har inte riktigt hunnits. Det har varit påsk och så. Min påskhelg har kanske inte varit den roligaste dock. David har jobbat i stort sett hela helgen (förutom påskafton som firades hos Monia och Daniel, mkt trevligt!!) och vännerna har varit bortresta eller upptagna. Ja, i alla fall på fredagen. I söndags hade vi gudstjänst och annandagen slutade David tidigt. Okej, det var väl mest fredagen som inte var så kul. Den var låååång... i dubbel bemärkelse. En återkommande tanke var att Jesus inte heller hade det så kul på långfredagen. Önskar att jag tagit mig tid att fördjupa den tanken lite mer.

Påsken är faktiskt min favorithögtid. Inte för att den inträffar på våren och man slipper köpa presenter (det är mest som grädde på moset) utan för att den firar den händelse som totalt förvandlar och präglar mitt liv; Jesu död och uppståndelse. Det är ingen liten händelse. Jesus vann seger över döden och gjorde det möjligt för alla som vill att ta emot ett evigt liv fullt av allt gott. Jag för min del är helt övertygad om att detta är sant och gäller alla i alla tider. Trots det tycks påskens budskap komma bort (liksom julens). Det är påskharar och kycklingar, häxor, ris, eldar och jag vet inte allt... Jag skulle önska att påsken fick firas ordentligt. Med en storslagen fest på söndagen där man firar att Jesus lever. Det är ju faktiskt bara att ta tag i saken...Ska nog göra det nästa år.

Nu ska jag fortsätta dagen. Förresten så är våren här fullt ut nu. kanske den är i hela sverige? Dock blir jag lite förvånad när jag på viskängen ser människor ligga i bikini och sola. Kalla mig konservativ men jag har lärt mig att man ska svettas in våren och frysa in hösten!

full rulle...

2009-04-09T18:45:00.000+02:00

Ja då menar jag alltså inte i kameran, även jag kör med digital, utan hur dagen varit. Det har verkligen varit en dag med få pauser. Dagen började, efter den sedvanliga morgonrutinen (vällingfixning, frukost och ett bibel- bönepass över en kopp kaffe medan Eli sover förmiddag), med duschning, ett inte längre så enkelt göromål när man har en Eli som älskar golvbrunnen och vatten.

Dagen fortlöpte med att byta Elis blöta kläder, städa, underhålla Eli, städa, mata Eli, städa, truga i Eli lunch, truga i mig själv lunch (gick något enklare), klä på Eli och mig själv för att traska iväg till en vän på fika. Det var mycket trevligt. Hon har ett fantastiskt vackert hus och en altan där vi tillbringade eftermiddagen i strålande sol. Min ambition att spara mig på sötsaker inför påsken har fullständigt gått i stöpet. Idag var det kakor och bullar och igår (på Me and I- party) bjöds jag på hallonpaj, äppelpaj, morotskaka och kladdkaka. Det går ju knappast säga nej till! Efter eftermiddagsfikat gav jag mig iväg på en lång och rask promenad. Kom hem genomsvett och var tvungen att duscha igen. Jag skriver tvungen eftersom det är så det känns. Just nu är jag inne i en period då duscha är ett nödvändigt ont och jag försöker göra det så sällan som möjligt =). Ber om ursäkt om jag luktar lite sisådär. Kvällen rann iväg och jag började skriva ett blogginlägg. När jag kommit en lång bit lyckades min klåfingriga son komma åt nån knapp så hela inlägget raserades. Så, nu skriver jag ett nytt!

Jag har slutat:

duscha ofta
försöka vara ren och snygg (det är ändå lönlöst)
knarka bloggar (försöker i alla fall)
längta hem massor (skönt)
längta efter våren (för den är här till fullo!!!!)

Glad påsk på er alla!

back in town

2009-04-07T10:12:00.000+02:00

Är nu hemma efter ett par dagar i de småländska skogarna. Vi har firat far min tillsammans med hela den Karlssonska familjen. Det var jättemysigt, trevligt och gott. Speciellt mysigt var det att få träffa Isabella, det senaste tillskottet i familjen. Så söt var hon, som en liten blandning av både Tomas och Emma. Eli kändes som ett gigantobarn i jämförelse.

Det blev även ett efterlängtat besök i Höglandskyrkan. Det var väldigt trevligt att få träffa alla kära vänner där även om jag inte alls han prata så mycket med så många som jag hade velat.

Idag är David ledig och vi väntar på att solen ska kika fram så vi kan ge oss ut på tur.

Rena Rama...

2009-04-01T09:01:00.000+02:00

Jag anser mig ha ganska bra, sofistikerad och djupsinnig humor (läs med ironisk underton). Jag älskar, det mesta med, Will Ferell, Mike Meyers och dylikt. Nu har jag dock insett vem som är en av de roligaste personligheterna genom tiderna; nämligen Lasse Brandeby i rollen som Rolf Allan Mjunstedt. Nej, det är inte ett aprilskämt, jag är helt seriös. Vi har tre dvd:s med den gamla 90-tals serien Rena Rama Rolf (varför är en lång historia) och jag skrattar så jag kiknar. Det är dock bara Rolf som är riktigt rolig. Nisse har sina stunder men de andra karaktärerna är mest tråkiga. Serien som helhet är väl inte heller nåt å hänga i julgranen. Det är ju mest fars och det är egentligen inte min grej skulle man kunna säga. Men, Rolf Allan Mjunstedt lyfter serien till höga höjder med sin okontrollerade agressivitet och sitt bergochdalbanekänsloliv. Har du en dålig dag? Jag rekommenderar avsnitten "Den dödsdömde" och "Musmsibumsan och gullesnutten". De får dig garanterat på ett muntrare humör.

loppis- poppis

2009-03-29T12:01:00.001+02:00

Jag älskar loppisar. Igår var det loppis nere på söder och jag fyndade en barnbok av Elsa Beskow i jättefint skick. Min plan är att hitta alla hennes böcker och köpa till Eli med kommande syskon. Jag har även en speciell förkärlek till gamla silverfat och glasburkar. Detta fyndades senast häromdagen då jag, Becka och Matilda var på Framtid; en gigantisk loppis här i Helsingborg. För att ta oss dit åkte vi buss. Det var första gången med barnvagn för mig, vilket märktes väldigt tydligt. På vägen hem fick vi inför hela bussen en grundläggande lektion i hur man hanterar en barnvagn på en buss. Stockholmaren till busschaufför tyckte att man borde lära ut detta på BB och fick mig (och jag tror även Becka) att känna mig som en ganska oansvarig förälder. Busschaffören tyckte nog vi verkade relativt inkompetenta eftersom han fortsatte förklara att man inte ska ha saker hängande på handtaget till barnvagnen eftersom den då kan tippa (alltså inte bara när man åker buss) och att man, när det väl kommer ett syskon, ska köpa en syskonvagn av Stockholmsmodellen då den tydligen är den bästa att åka buss i. Trots att jag kände mig något skamsen var det dock bra att lära sig hur man åker säkert med en barnvagn på buss. Så jag tackade för den lilla lektionen =). Får väl se om jag ger mig ut på fler bussstrapatser i framtiden dock...