onsdag 19 oktober 2011

Kan man röka morötter?

Det var skördefest på förskolan idag. Elliot vart lyrisk. Jag citerar " det fanns alla möjliga slags frukter. Och såna där gurkor med konstiga ögon och hattar." han berättade även att de hade blivit bjudna på någon slags svamp.
Man undrar ju....

tisdag 18 oktober 2011

Ute å strosar en sväng

Är ute med elliot å letar efter lekparken med de högsta djuren i Afrika. alltså den med alla hamstrar. Den vid sjön. Äh ni vet vilken jag menar...

måndag 17 oktober 2011

jag ställer mig frågande...

Har idag varit på ett, synnerligen bekymrande läkarbesök. Diagnosen jag fick var en spik i örat vilken tydligen bäst avlägsnades med hjälp av en spruta. Frågan är om redskapen som användes ens var steriliserade.










Läkaren verkade heller inte särskilt trovärdig med sin korta längd och på tok för juvenaliska leende...
Vart är den svenska sjukvården påväg?

melodifestivalen next...

Komponerade just en ny låt medan blöjbyte. Bara så där. Något av en talang skulle man kunna säga om mig. Den går på ett ungefär så här: Hur mycket baaajs är det i din blöja, hur mycket baajs hur mycket bajs. Så mycket baaajs är det i din blöja, så mycket baajs, så mycket bajs. Prövade den på Elliot och hans omdöme var: "jättefin mamma, den var jättefin". Så nu tror jag att jag ska skicka den som bidrag till Melodifestivalen. Jag tänker Malin Erdman, mycket stråk och lite annat orkestertjafs.

jasså det är så...

Läste i tidningen mama idag att man efter semestern ska mjukstarta med jobbet. Liksom de första veckorna bara jobba två-tre dagar för att sen trappa upp. Att jag aldrig tänkt på det! Nästa gång jag ska jobba efter en semseter ska jag så göra slag i saken. För det är väl bara att ringa chefen å förklara att jag behöver ta det lite lugnt i början. Det gör inget att mina jobbarkompisar får gå i väggen av extraarbete eller att jobbet får vänta några veckor innan det blir gjort. Det viktiga är ju att jag, som är en så enormt betydande del av företaget, får ha det lite extra glassigt när semestern är över. Semester från semestern så att säga.

Det låter ypperligt förträffligt bra!

lördag 15 oktober 2011

tåkrulleri

sitter just nu å håller på å bli tokig på Elliots läten. Det är seriöst så tårna krullar sig. Han har börjat dra in å harkla precis H.E.L.A tiden. Å varje gång han drar in låter det lite som en gris, å varje gång jag hör det känner jag själv att jag måste svälja. Må detta snart upphöra. Må det inte bli ett livslångt tics. Vill bara skrika SLUUUUUTA!!!!!!!!!!!
Nähe, nu måste jag bara gå å bita mig hårt i armen en stund.

onsdag 12 oktober 2011

nämnvärt

ville bara säga att man i förra inlägget själv får välja om man vill läsa diskmaskins-hitler eller diskmaskin-shitler. Upp till var och en liksom....

Hmf

tydligen får man inte packa diskmaskinen så här. Tydligen är jag gift med diskmaskinshitler.


söndag 9 oktober 2011

confessions

söndagkväll. Helgerna går alldeles för fort. Jag bär på ett gnagande dåligt samvete över att inte riktigt räcka till. Helgen är ju familjetid. På helgen ska man göra roliga saker tillsammans. Helgen ska inte vara full av skrik och en slutkörd mamma som helst bara vill sova. Storebror blir hyschad, anklagad, tillsagd. Det är inte så att lillebror tar all tid det är liksom bara så att sen han kom är bägaren full och minsta lilla får den att rinna över... och så hör man sig själv... och skäms. För man inser att man låter exakt lika dant som treåringen, fast man är vuxen.
Jag går dock och lägger mig tacksam ikväll. Tacksam för min fantastiska familj. Tacksam för mina underbara barn och min man med övernaturligt mycket kraft. Framför allt mest tacksam för Jesus. För att jag inte behöver gå in i en ny vecka med fortsatt dåligt samvete. För att jag kan lägga av allt mitt dåliga samvete inför honom. Tacksam över att jag inte behöver möta den nya veckan med egen kraft utan med den kraft han ger. Tacksam för det tålamod han ger, den vishet, den vägledning jag behöver för att leda mina barn rätt. Så tacksam....

lördag 8 oktober 2011

lördagmorgon

Den här lördagen började, som sig bör och liksom alltid hos familjen Cruz, med att treåringen vaknade halv nio. Med ett leende på läpparna och tyst tassandes smög han sig in i föräldrarnas sovrum och viskade: "mamma och pappa, är ni vakna?". Ja, svarade föräldrarna varpå han försiktigt kröp upp i sängen och överöste dem med pussar. Mamman hämtade den glade bebisen som mötte henne med världens största leende och så var hela familjen uppe. De stassade ner för trappen; mamman nyduschad och härligt doftande, iförd en vackert skimrande morgonrock, pappan i vinröd morgonrock med pipa i munnen, barnen iklädda ljusblå randiga flanellpyjamasar och med förväntan i blick. De möttes av ett nydukat köksbord som den trevlige tomten, vilken har sin hemvist under familjens trädäck, hade dukat. Alla hade fått ägg med rätt koktid, bredda smörgåsar, yoghurt, flingor och de mest delikata frukosttillbehör man kan tänka (för tomten, han har koll). I bakgrunden hördes morgonstämning från peer gynt och barnen hummade med harmoniskt.

Den började inte alls med att treåringen vaknade alldeles för tidigt och blev förvisad till nedervåningen och bolibompa varpå de ansvarslösa föräldrarna fortsatte sin sömn (den de behövde efter en kass natt och som kändes lika nödvändig som luften för deras lungor). Frukosten behövde inte plockas fram under treåringens skrik och gnäll över att två timmars bolibompa kommit till sitt slut. Frukosten fortsatte inte under mer skrik från båda barnen, den ene för att bolibompa var slut, den andre för att det tydligen är så man låter när man äter frukost byggt på emipiriska studier. Mamman luktade inte kräks och pappan satt inte i endast kalsonger.

tada

Min treåring kan ge ett korrekt svar på vem som har komponerat Humlans flykt. Det beror på att han är smart och har intelligenta föräldrar. Det beror inte på att han har fått titta på tok för mycket på små Einsteins. Absolut definitivt inte.

fredag 7 oktober 2011

Delikatess med finess

Kolla här då! Hädanefter titulerar ni mig fru cruz- innovativ gourmet om jag får be.


wööördfjud

Tittar på telefonen varje minut. Ingen gensvarar. Tydligen har folk ett liv. Blir lite arg på det. Lite som man blir arg när inte internet har alla svar. Allt ska kunna hittas på google. ALLT. Så är det bara.
Nu måste jag cheka mobben...

onsdag 5 oktober 2011

jag- damerna 1-0

Precis hemkommen från träningen. Idag hade damerna i all sin prakt bestämt sig för att ringa varann och bestämma outfit. Tydligen var klädkoden för kvällen rött linne å svarta tights, eller vad man nu kallar slimmade träningsbyxor. ( i respekt för inblandade lägger jag inte upp de många bilder jag tog för att dokumentera detta) Gissa om jag kände mig dum med svart uppe å grått nere. Fann mig dock snabbt genom att plocka upp min heta röda träningsacessoar. Jag kan lova att damerna kastade avundsjuka blickar åt mitt håll.

tisdag 4 oktober 2011

insiktsfullt

Treåringen: Mamma, jag älskar dig.
Jag: Åh... vet du, det är det finaste man kan säga till någon.
Treåringen: Nej, det är det storaste man kan säga till någon.
Jag: Ja, det är det ju faktiskt.
Treåringen: Man kan också säga att mjölk kommer ifrån baaajs.

måndag 3 oktober 2011

wordfuedar Peter?

Alltså det här med wordfeud. Jag är fast. Mer fast än en kommandora i en varggrop. Men ibland undrar jag lite över de ord och böjningar som godkänns. Är allt verkligen korrekt? Jag önskar att jag hade Horace Engdahl i en liten låda i köket. Då kunde jag plocka fram honom titt som tätt och rådfråga. Eller bara ta fram honom och kika lite på honom. Eller kanske Peter Englund vore trevligare. han ler liksom så vänligt. Förresten, måste man ha ett efternamn som börjar på Eng om man vill bli ständig sekreterare i svenska akademien? Känns ju lite diskriminerande .... Och varför heter det ständig sekreterare om man kan bli utbytt? ständig betyder ju oupphörlig och det torde väl någon som är med i akademien veta?
anyway...

jag å damerna

idag är en bra dag. Idag är dagen för tantträning. Efter mången fundering och vridning och vändning bestämde jag mig för att det var dags att börja träna. Det var tvunget att vara något nära och något som funkar alla tider. Det blev cirkelträning. Passar mig utmärkt. Det är jag och tanterna. Helt pretantionslöst. Ingen som ser hur mycket tyngd maskinerna är inställda på vilket gör att jag med lite självförtroende i blicken och lite extra stånkande kan tas för stålkvinna. Den bistra sanningen är dock att tanterna är typ 1000 gånger mer vältränade och har såna där snajdiga träningskläder. Jag kommer inflämtandes iförd urtvättade mysbrallor och nåt gammalt sunkigt linne. Tanterna spinner på, benpressar och springer å rockar rockring och allt vad det nu heter utan att ens verka medtagna. Själv är jag genomsvett efter första cykelpasset och bara väntar på att den gröna lampan i taket ska lysa så jag får pusta ut...
Dyra pengar betalar man också. Det tycker i alla fall en lantbo som jag. Där jag kommer ifrån lägger man sedlarna i en liten ask innan man börjar träna. Här binder man sig på ett helt år. ETT HELT ÅR. När den snälla tjejen som jobbar där förklarade att man måste tänka långsiktigt skrek jag: HUTLÖST! nej det gjorde jag inte... för jag har fått en god uppfostran. Nu har jag dock börjat och det är värt vartenda öre... fantastiska egentid!

söndag 2 oktober 2011

de djupaste av tankar

Jag tänkte öppna upp mitt innersta för en liten stund, dela vad som försigår i mina tankar om dagarna. Dela med mig av en bit av mig själv. När man går hemma har man tid att fundera, vrida och vända och komma fram till de mest häpnadsväckande av saker. Idag delar jag dock med mig av en viktig fundering.
Det här med bajs. Min treåring har fått bajs på hjärnan. Bajs är helt enkelt da shit (och alla skrattar högt). Bajs är hysteriskt kul att prata om, att sjunga om, att skämta om. Men det ska man ju inte. Det låter inte särskilt fint, försöker jag förklara för honom... samtidigt som mannen i bakgrunden under blöjbytet sjunger: "bajs bajs bajs, Levi luktar bajs. Bajs bajs bajs, Levi luktar bajs. Ja han luktar bajs, ja han luktar bajs. Levi luktar bajs" till melodin anotherone bites the dust.  Varpå jag frågar "hade han bajsat? var det fin färg? hur var konsistensen?"
dubbelmoral?

nystart

Tja, då bevisar det sig än en gång att mammaledigheten är påbörjad. Förutom att jag hoppar högt varje gång jag får tillfälle att träffa en vuxen människa och att jag fullkomligt överöser min man med frågor och svammel så fort han kliver in genom dörren, tar jag nya bloggtag. Jag har ju liksom tid... eller nej det har jag väl liksom egentligen inte alls men då jag finner det nödvändigt för mitt vuxna jag att emellanåt fly in i bloggvärlden tänker jag att jag nog skulle kunna bidra lite till den oxå... å få skriva av mig lite granna.
För er gamla trogna läsare (som jag självklart har kvar efter den tvååriga bloggpausen) har jag förnyat bloggen lite. ser ni? layouten är helny! tänk att jag till och med har bemödat mig med att byta mall bara för er skull, för att ni ska känna er extra välkomna.

so... let the blogging begin!