Fördelen med att ha ungefär sex olika arbetsgivare innan man blir mammaledig är att man får ringa så många trevliga samtal till försäkringskassan. Där får man prata med ett flertal sympatiska personer eftersom man slussas vidare konstant. Frågorna man har möts av helt olika svar vilket gör att samtalen blir väldigt varierande, å det är ju kul. Sen får man även ordna med massor av arbetsgivarintyg och har man riktig tur kommer något av dem bort i hanteringen så att man än en gång får ta kontakt med arbetsgivaren . Arbetsgivaren tycker givetvis att det är jättekul att fixa alla pappren en gång till; det blir ju faktiskt en härlig variation i det annars så långtråkiga arbetet. När sedan allt är ordnat, efter ungefär tusen timmars arbete (en hyperbol*) får man veta att mammapengen kommer bli nästan samma som lägstanivån. Jiho!
Det var förra årets glädje. Idag var inte alls lika kul då samtalet med försäkringskassan, gällande davids pappadagar och hur det funkar när barnet blir ett, gick på fem sekunder och krävde endast ett besök hos arbetsförmedlingen. Tråkigt!
(Vill bara tillägga att jag är mycket tacksam för att jag lever i ett land där det är möjligt att få ersättning i den utsträckning svenskarna får.)
*hyperbol; finare ord för överdrift, används om man (som jag) vill låta lite mer akademisk än andra
1 kommentar:
vad händer när barnet blir ett? för oss ovetandes...
Skicka en kommentar