Det här med hus, bostadsrätt, boende, budgivning, det tar på krafterna kan jag be att få tala om. Häromdan la vi bud på ett hus. Budet gick upp. Vi la bud igen, och så höll det på till kvällen. Då hade vi det högsta budet. Sen hörde vi inget mer. Kära nån vilken spänning! jag gick som på nålar å bara väntade på att telefonen skulle ringa, försökte hålla mig sysselsatt med idol och annat. Försökte, allt vad jag kunde att inte börja hoppas. Fast det gör man ändå. Det går liksom inte att hindra dom där tankarna. Började dock inte möblera rummen i huvudet. Lyckades sova på natten. Klockan elva fick vi tag på mäklaren. Ett nytt högre bud var lagt. Å där stannade vi.
Klart jag blev besviken. Allt annat vore lögn. Men, framför allt är jag jättetacksam för att vi inte fick det. Faktiskt. Vi hade verkligen bett till Gud om hans ledning. Känt att vi skulle stanna vid den summa vi gjorde. Å jag är övertygad om att Gud har nåt annat bättre för oss.
Jag är glad över att vi slipper ta såna här beslut själva. Att vi kan lita på att vi har någon som vet allt och önskar oss allt väl, med i allt. Annars hade vi nog aldrig vågat.
1 kommentar:
Klart han har nåt bättre för er :) vänta bara... ;)
Skicka en kommentar