Jag tänkte öppna upp mitt innersta för en liten stund, dela vad som försigår i mina tankar om dagarna. Dela med mig av en bit av mig själv. När man går hemma har man tid att fundera, vrida och vända och komma fram till de mest häpnadsväckande av saker. Idag delar jag dock med mig av en viktig fundering.
Det här med bajs. Min treåring har fått bajs på hjärnan. Bajs är helt enkelt da shit (och alla skrattar högt). Bajs är hysteriskt kul att prata om, att sjunga om, att skämta om. Men det ska man ju inte. Det låter inte särskilt fint, försöker jag förklara för honom... samtidigt som mannen i bakgrunden under blöjbytet sjunger: "bajs bajs bajs, Levi luktar bajs. Bajs bajs bajs, Levi luktar bajs. Ja han luktar bajs, ja han luktar bajs. Levi luktar bajs" till melodin anotherone bites the dust. Varpå jag frågar "hade han bajsat? var det fin färg? hur var konsistensen?"
dubbelmoral?
3 kommentarer:
Ja vi har väl ungefär samma intresse för bajs och prutt.
Men det ÄR ju roligt. Kommer knäcka mig när Spiggen kommer i kiss och bajsåldern för jag själv kom aldrig ur den.
Mer bajs åt folket! Många pussar från skogen i Bringetofta
Ha ha ha ha ha ha
Skicka en kommentar